Loading...
 

Direkt efter säsongsavslutningen i Bruksvallarna åkte jag ner till Stockholm med flyg från Frösön. Det var dags att operera min struliga axel som hade luxerat flera gånger. De tre första veckorna efter operationen hade jag ett axelstöd dygnet runt. Fyra gånger varje dag tog jag ut armen från ställningen för att göra mina tre övningar. Det var tre rörlighetsövningar som jag var tvungen att göra för att jag inte skulle bli så stel i armbågen och axeln. Under den sista skoltiden i Sollefteå blev det mycket alternativ träning och rehabövningar för mig. Mestadels satt jag rakt upp och ner på en testcykel i gymmet, med högra armen i axelställningen. Det är lätt att man ser allting omöjligt och negativt när man är i en liknande situation, när alla andra fortfarande åker skidor på skare en såndär fantastisk vårvinterdag, börjar plocka fram rullskidorna och löparskorna. Någonstans så såg jag ändå bara det positiva i den situation jag befann mig i. Jag minns så väl när jag satt där på cykeln, timme efter timme och såg bara framtiden framför mig. Jag har aldrig varit mer motiverad som jag blivit nu efter operationen. Jag ska minsann bevisa att jag kan ta mig helt tillbaka efter en sådan lång process som det faktiskt är.

Så egentligen redan innan sommarlovet började visste jag att stora delar skulle läggas ner på rehabilitering och för att få axeln stark och stabil igen. Jag har fått otroligt bra hjälp av sjukgymnasterna Maggie Moström och Cecilia Kalla. Från början hade jag ett rehabprogram som jag gjorde fyra gånger per dag, sedan när det blev lite tuffare övningar som krävde mer styrka hade jag ett program som jag gjorde en gång per dag. Nu i dagsläget kör jag det nyaste rehabprogrammet 4 gånger i veckan.

Sommarlovet har varit mycket bra, mest har jag varit hemma med familjen, vilket är otroligt uppskattat efterom jag nuförtiden bor i Sollefteå. I slutet av juni var jag med och sprang St Olav loppet Östersund-Trondheim för Gåxsjö IF. I början av juli hade vi klubbläger i Åkersjön med Utrikes Skidklubb. Vi startade lägret på fredagen med att springa Ostlöpet 16 km terräng. Ett jobbigt lopp med de första 7 km enbart uppför. Under lördagen körde vi intervaller på en myr samt rullskidpass skate på eftermiddagen. Lägret avslutades med ett långpass på fjället upp till Ansättens topp.

Veckan därpå åkte hela familjen ner till Göteborg för att hälsa på kusin Johanna som nyss har blivit mamma till världens finaste lilla flicka. Den helgen blev det mycket bebismys samt en dag på Liseberg med mycket karuseller. Både på vägen ner och även på tillbakavägen stannade vi i Torsby för att åka skidor i skidtunneln. Det var helt fantastiskt att åka skidor igen, känslan var verkligen underbar. Eftersom jag missade hela vårskidåkningen så var det verkligen roligt att åka några pass på snö igen.

Den 21 juli var vi i Östersund och firade kusinerna Gry och Matheus som fyllde 18 år. Dagen efter körde jag och Gustav multisport/crosspass hemma i Fyrås, något vi hade planerat länge. Vi började med löpning, följt av paddling, cykling och slutligen rullskidor. Det blev ett långt och härligt femtimmars pass i fint väder.

Därefter väntade en vecka på Cypern. Efter förra sommaren när vi var i USA kände vi oss väldigt nöjda och tyckte inte alls att det kändes så viktigt med en resa utomlands iår. Så planen var att vi inte skulle åka någonstans, men en dag berättade mamma att hon hade beställt en "sista minuten resa" för hon tyckte vädret var alldeles för dåligt. Veckan i Cypern var i alla fall väldigt behövlig. Det var verkligen hur vackert och varmt som helst. Skönt med bad och sol i en vecka innan hösten och vintern kommer. Träningen under den veckan blev ändå helt okej. Jag sprang tidigt på morgonen innan det hann bli allt för varmt och körde även på löpband, rodd, cykel och crosstrainer i gymmet. Det blev också mycket rehab och styrka under veckan.

Denna vecka har jag varit i Boden på elitläger och Gustav har varit i Åsarna på sommarskidskola. Det har varit en mycket lärorik och hård träningsvecka. Vi har tränat både löpning, rullskidor, stavgång, styrka, teknik, intervaller, distanspass och även mental träningslära (en mycket viktig del i resan mot skidtoppen) Första dagen tränade vi löpning A1 samt ett sprintpass på rullskidor. Andra dagen började vi med ett överkroppspass då vi enbart stakade uppför en lång jobbig backe. Intervalltiden det passet blev 40 minuter, ett bra pass att ha med på ett läger tycker jag. Att ha en stark överkropp och att vara duktig på att staka har blivit viktigare och viktigare för varje år. Eftermiddagspasset på tisdagen blev ett teknik pass 2,5 h skate. På sådana pass passar jag verkligen på att fråga så mycket jag kan och be om hjälp om just teknik, och vad jag som individ kan utveckla för att bli en ännu snabbare skidåkare. Onsdagen den 9:e var det inplanerat ett crosspass på fyra timmar. Vi började med att åka rullskidor 10 km för att ta oss till en stor och lång myr. När vi var framme där bytte vi pjäxorna mot löparskorna och sprang två timmar på myrar och i träsk. Sedan bytte vi tillbaka till rullskidor igen och tog oss tillbaka till campingen där vi bodde under lägerveckan.  På eftermiddagen genomförde vi ett styrkepass. Stavgångsintervaller i en sandgrop och teknikträning på klassiska rullskidor tränade vi på torsdagen. Igår var sista lägerdagen och då avslutade vi med ett fartpass, både korta och långa impulser. Snabbhet är alltid en rolig träningsform men som jag inte är riktigt tillbaka i än. Just på rullskidor blir det rätt hård belastning på axeln när man gör en impuls, start eller en spurt. Jag är ändå väldigt glad och imponerad att jag faktiskt klarat av en hel vecka med så pass hård träning eftersom det faktiskt bara gått fyra månader sedan operationen. Två månader återstår tills jag ska vara helt tillbaka i full träning igen.

Nu ska jag vara hemma i en vecka till innan jag beger mig tillbaka till Sollefteå igen. Ett nytt år på skidgym väntar och jag är hur taggad som helst, åh vad jag älskar det här med skidåkning och allt där till. Tänk på det alla skidälskare där ute, eller egentligen i allt man gör så går allt så mycket lättare om man har roligt på sin resa. Men små motgångar behöver inte bara vara negativa, i mitt fall har motgång gett framgång. Just nu känner jag mig bara starkare och har ännu mer motivation till att fortsätta vägen mot att bli bäst.

Dela detta